Vad ska man göra, vad ska man ta sig till, Jag har pratat, jag har fått råd, jag har fått samtyck, ja jag har helt enkelt fått allt jag vill ha från alla. Nu är det bara upp till mig själv att fatta ett beslut som borde vara ganska lätt att fatta men tydligen är det inte de.. Jag är kluven som jag har sagt förut, jag driver bara med strömmen nu känner jag. Jag vet inte riktigt vart jag ska börja...



jag vill inte vara sjuk mer, jag vill vara den där friska,pigga och glada mickis jag var för 4år sen. då jag hade livet framför mig, nu tycker jag bara att jag får slag efter slag i anisktet och faller tillbaka till ruta ett hela tiden...
jag vill vara den där Mickis som tog tag i saker och satsade till 110% i allt hon gjorde. jag vill vara den Mickis nu!
men så fort jag försöker bli den Mickis igen så blir jag sjuk eller nåt liknande gång på gång, tillslut ger man upp och intalarsig själv att man inte är så ung längre, man är inte 14år och orkar inte träna 7 dagar i veckan och springa runt hela dagarna och man har inte maten och allt bara serverat.. Nu krävs det väldigt mycket mer, nåt som kallas planering! varför kan man inte bara få vara liten hela livet? då man inte hade några bekymmer man liksom bara va, ingen som ställde krav och sånt på en. Men bara sprang runt man vart skjusad/hämtad till/från träningen och man hade alltid stöd i ryggen ,alltid någon som tyckte att man var duktig hur dålig du än kanske var.. Men det betyder så mycket att bara veta att det är någon som vill att man ska lyckas här i livet..

Det jag vill säga med detta är att jag vet att det är några som läser min blogg som är lite äldre och har barn. Jag säger bara de, var engagerade i era barns träningar eller vad det nu än är, det betyder så mycket för ett barn att ens förälder står där vid långsidan av fotbollsplanen,eller sitter på läktarn och ser sin dotter rida eller ser sin son spela hockey, man har alltid ett öga på sina föräldrar ska ni veta vart ni än är. Man tittar så ni sitter kvar där medans man spelar, när ni går och köper en kaffe,tar en cigarett eller pratar med någon så gör det nästan lite ont i hjärtat på en och man börjar fundera och leta fel hos sig själv direkt, är jag för dålig, varför vill dom inte se mig spela osv..
Den dagen jag födder ett barn till världen kommer jag alltid att stå vid min son/dotters sida.
Jag tycker sånt är viktigt att vara en aktiv förälder i sina barns fritidsintressen.









 

Kärlek. Hejsvejs.