Lätta hjärtat.

Allvarligt talat, nu får det fan vara nog. Vart fan är sommaren?! Detta väder är ju så deprimerande så det är galet! Det känns som höst! =( Jag som hade tänkt att jag skulle ligga i en solstol på landet idag och bara lata mig. Men nej nu blir det stan med systeryster om jag nu får följa med.. Sen ska jag till systemet åt Sarah och handla lite godheter tills imorrn..

Jag skulle vilja åka ut på landet och tända en brassa,laga sjukligt god mat och dricka vin tills natten blir ung och sitta på trappan och se solen gå ner bakom Kilsbergen och prata om allt mellan himmel och jord och bara umgås..


Jag hoppas ni har en trogen vän alla ni där ute som ställer upp och lyssnar när du/ni inte mår bra och du/ni måste lätta på ditt hjärta. Jag hade inte det ett tag i mitt liv när jag gick i 7:an tror jag, sen hände det mycket i mitt liv just då som inte påverka mig så bra. Så jag vart instängd och höll allt inom mig prata knappt med någon. Jag ägna mitt liv åt fotbollen och mer var det inte, visst då träna jag 7 dagar i veckan och fotbollen var mitt liv just då. Men idag när jag tänker tillbaka så tror jag att flydde lite från min tillvaro just då.. Pappa träffa ny tjej, mamma var förkrossad, jag hamna i mellan för jag var den enda som bodde hemma då, jag hamna i lite fel umgänges krets osv. det är bara lite som gjorde mig skör under den tiden på högstadiet. Jag höll allt inom mig men så en dag så explodera jag och jag är otroligt glad för att jag gjorde det. Mina vänner som var med den kvällen kan prata om det än i dag om att dom aldrig har sett mig så förtvivlad,arg & ledsen någon gång. Idag skrattar vi åt det. Men just då var det inte kul på något sätt. Jag var HELT försörd. Jag slog i allt som kom i min väg. Det var utanför Harrys det hände och det lilla jag kommer ihåg av den kvällen var att jag stod och slog i tegelvägen (harrys alltså) så mina knoggar svullna upp börja blöda lite grann. Jag kommer inte ihåg någonting för jag fick total blackout alltså inte för att jag var full som många tror att jag var. Grejen var bara den att ungefär 4års ilska kom ut på en och samma gång och jag var helt förstörd. Men den känslan jag hade i kroppen just då och dagen efter har jag aldrig känt igen, den känsla går liksom inte att förklara, jag kände mig minst 100kg lättare det var sån lättnad att bara få skrika och säga precis vad jag tyckte om saker och ting  och slå på allt som kom i min väg. Jag vill absolut inte att det ska hända igen eller jag vet att det inte kommer att hända igen för idag mår jag bra och har fått lite perspektiv på saker och ting och jag är glad över att jag gick igenom den perioden i mitt liv, för den har fornat mig till den människa jag är idag. Och idag kan jag bara säga att jag inte vill  höra mer det är erat liv osv och sen har jag mina underbara vänner som alltid finns där och lyssnar när jag vill lätta på mitt hjärta.
Sen har vi alla våra problem men idag bor många av oss själva och problemen blir inte lika påträngande som när man yngre och bodde hemma och man bråka med morsan dag in och dag ut. Men vad ni än gör så håll inte allt inom dig du måste rensa luften ibland. Du måste våga säga till din mamma,syskon, kompis elr vad det än är att du/ni inte vill höra mer eller att nu får det vara nog!  Jag vill att alla runt om kring mig ska må bra och gör ni inte det så vill jag att ni ska veta att jag finns här och lyssnar på era problem vilket tid på dygnet ni än ringer eller kommer så finns jag alltid där.. Jag mår bra när alla runt om kring mig också gör det!



Jag läste en av mina absolut bästa vänners blogg här om dagen och hon hade skrivit ett sånt underbart fint blogg inlägg om mig?! Jag satt och läste det och jag kände hur tårarna börja komma. Det träffa liksom rätt in i hjärtat på mig.. Jag är så glad att hon kan sitta och tänka på mig en helt vanlig dag och le och skriva så fina saker om mig. jag är oerhört glad över att jag är den jag är idag och att mina vänner verkar tycka om mig för den jag är. <3
Jag och Sarah träffas inte varje dag men ändå så vet vi att vi kan ringa varandra när som helst och bara prata om allt. Vi är som sagt i samma stadie i livet, vi vill samma saker och jag hoppas verkligen att vi får tillbringa mer tid tillsammas och att vi får fler fina minnen tillsammans som vi kommer minnas ett tag framöver.
Du är också en helt underbar vän Sarah, jag vill att du ska må bra och jag önskar dig all lycka i livet och vill att vi ska tillbringa många år framöver tillsammans. Jag hoppas att en dag så hittar vi rätt  väg och vi båda sitter där i våra hus och minns tillbaka till den här tiden som är just nu, den bästa tiden av alla.. Det är nu vi upplever saker som vi sedan minns när vi blir äldre.. Jag är evigt tacksam för att jag har dig i mitt liv! <3
sarahmoacecilia.blogg.se är Sarahs blogg om ni vill gå in och läsa om vad hon har skrivit om mig..



Sarah.

Kommentarer
Postat av: Sarah

love you hun! :)

2009-06-18 @ 21:24:21
URL: http://sarahmoacecilia.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0